Barn som pratar otydligt: ljuden ålder för ålder och när ni ska söka logoped

Ett barn som pratar otydligt vid två eller tre år följer oftast en vanlig utveckling, och det är förståeligheten som avgör när ni ska söka logoped. Små barn byter ut ljud, hoppar över stavelser och förenklar ord som är svåra att säga. Det hör till hur talet växer fram. Ring BVC om familjen själv har svårt att förstå barnet eller om ni är oroliga av någon annan anledning.

Den här texten är skriven för er som har sökt på "barn pratar otydligt" och vill veta vad som är normalt för åldern. Ni får en tabell över när ljuden brukar komma, en förklaring av de förenklingar barn gör, gränserna för när logopeden tar emot och lekar ni kan göra hemma. Övningarna bygger på Karlstadmodellen, en modell för språkträning som började utvecklas i Karlstad i slutet av 1970-talet. Läs mer i Vad är Karlstadmodellen?

Texten ersätter ingen bedömning. Den hjälper er att lyssna på ert barns tal på ett nytt sätt och att ge örat mer träning i vardagen.

Vilka ljud kommer i vilken ålder?

Talet börjar långt före de första orden. Enligt Rikshandboken i barnhälsovård brukar stavelsejoller som "ba" och "da" komma mellan sex och åtta månader, och ett barn med typisk utveckling jollrar i stavelser vid tio månader. Jollret förutsäger hur talet sedan utvecklas, enligt samma källa.

Mellan två och tre år ska talet enligt Rikshandboken innehålla ord med olika konsonantljud och inte bara vokaler. Många språkljud kan barnet ännu inte uttala. 1177 skriver att barn i den här åldern ofta byter plats på ljud och gör uttalsfel, och att två konsonanter bredvid varandra kan vara svåra: tvätta blir "tätta" och klocka blir "kocka". Familjen förstår ändå det mesta barnet säger.

Vid fyra år har barnet enligt Rikshandboken ett så gott som färdigt språk för både uttal och grammatik, och kan göra sig förstått också utanför familjen. De ljud som oftast fortfarande är svåra är s, r och tje-ljudet, och förbindelser som fr, gr, sl, sn och sp. Rikshandboken räknar svårigheter med de ljuden, även läspning, som förväntade vid fyra år.

Vid fem år kan nästan alla barn uttala s tillsammans med andra konsonanter, och ungefär 85 procent kan uttala r och s, enligt samma källa. 1177 skriver att det är vanligt att r, s, tje- och sje-ljudet inte uttalas helt rätt förrän i sex till sju års ålder.

Tabellen bygger på Rikshandboken, 1177 och CATALISE, och vi har själva sammanställt den. Mer om ordförrådet i de tidiga åren står i Hur många ord ska en 2-åring kunna?

Förenklingarna barnet gör när det säger fel

I Karlstadmodellens handledarutbildning beskrivs det otydliga talet som ett system av förenklingar. Barnet tar ett vuxenord och gör om det till något det kan säga med de ljud och stavelser det har. Med tiden blir förenklingarna färre, och då kommer uttalet närmare de vuxnas.

En del förenklingar ändrar ordets form. Barnet kan tappa den obetonade stavelsen, så att elefant blir "fant". Konsonantförbindelser förenklas också, och flicka blir "ficka". Det finns också förenklingar där ett ljud byts mot ett annat, som när mössa blir "mötta" för att s görs om till t. Ett vanligt byte är att g flyttas fram i munnen, så att gunga blir "dunga". 1177 ger samma exempel på uttalssvårigheter: barnet säger t och d i stället för k och g, så att ko blir "to" och gammal blir "dammal".

Barnet väljer ord det kan säga

Barn med få ljud väljer gärna ord de klarar och undviker ord som börjar med flera konsonanter. Det gör att ett och samma ljudmönster kan betyda tre eller fyra olika saker, och den som inte känner barnet hör bara "da". Föräldrar förstår mer eftersom de vet vad barnet brukar prata om.

När ett ord blir sämre innan det blir bättre

Föreläsningen beskriver också en kurva i form av ett U. Ett barn kan säga "fågel" rätt en gång genom att härma, sedan säga "pippi" en lång tid när ordet bearbetas i barnets eget ljudsystem, och till sist hitta tillbaka till "fågel" via former som "fokke". Ett ord som låter sämre än förra månaden kan alltså vara ett tecken på att barnet arbetar med det. Skriv upp ordet och se hur det låter om några veckor.

Ljuden kommer i en ordning

Enligt den teori som föreläsningen går igenom bygger barnet sitt ljudsystem genom kontraster. Vokalerna i, a och o ligger längst från varandra och kommer tidigt. Ljud längst fram i munnen, som p, b, m, t och d, kommer före ljud längre bak, och stoppljud kommer före ljud där luften pyser ut, som f och s. Föreläsaren visar samtidigt att verkliga barn inte alltid följer teorin. Använd ordningen som stöd när ni väljer vad ni ska öva på.

Lyssna på hur ert barn pratar

I utbildningen delas talet upp i luften som driver det, rösten från stämbanden och rörelserna i munnen. När ett ord blir otydligt hjälper det att fundera på i vilken av delarna det händer. Oftast är det rörelserna i munnen, där läppar, tunga, käke och mjuka gommen formar ljuden.

Två ljud kan vara nästan lika och ändå betyda olika saker. Pil, bil, sil och mil skiljer sig bara i första ljudet. P och b görs på samma sätt i munnen, och enda skillnaden är att stämbanden vibrerar vid b. T och k skiljer sig bara i var tungan sluter mot gommen. Säger barnet "tossa" för kossa har ljudet flyttats fram i munnen, medan rösten och sättet är kvar.

Prova själva framför en spegel, som deltagarna på utbildningen gör. Säg b och sänk mjuka gommen så att luften går genom näsan, då blir det m. Lägg handen på halsen och växla mellan f och v, så känner ni när stämbanden vibrerar. Gör sedan samma sak med barnet när ni leker framför spegeln.

Anteckna ljuden i en vecka

Skriv ner tio ord barnet säger ofta, hur barnet säger dem och hur de ska låta. Ni ser snart ett mönster, till exempel att alla k blir t eller att sista ljudet i orden faller bort. Övningen Lyssna och anteckna visar hur ni gör. Anteckningarna är också bra att ta med till BVC eller logopeden.

När ska vi söka logoped?

Förståeligheten är det viktigaste måttet. Det internationella konsensusarbetet CATALISE, som logopederna i Sverige har översatt och kommenterat, anger tal som är svårt att förstå även för nära anhöriga som ett tecken vid tre till fyra år. Vid fyra till fem år gäller det om talet är svårt att förstå för utomstående, eller om nära anhöriga inte förstår mer än hälften av vad barnet säger. CATALISE säger också att oro från föräldrar, förskolan eller vården räcker som skäl för remiss.

Rikshandboken nämner fler skäl att gå vidare. Talet består nästan bara av vokaler mellan två och tre år. Barnet har svårt att äta eller dreglar ofta efter tre års ålder. Svårigheter med joller, kommunikation eller språk är också skäl att remittera.

Kontrollera hörseln

Enligt 1177 beror en del svårigheter med tal och språk på nedsatt hörsel. I Karlstadmodellen kommer målet att höra skillnad på ljuden före målet att säga dem. Be BVC om en hörselkontroll om den inte redan är gjord.

Gränserna skiljer sig mellan regioner

Flera regioner ger behandling för uttal först från fyra år. Region Sörmland tar emot barn med misstänkta uttalssvårigheter från fyra års ålder och erbjuder ofta en uttalskurs för föräldrar med hemträning. Enligt Region Norrbottens riktlinjer får barn med vanliga förenklingar kvar vid fyra år material för träning hemma, och familjen kan höra av sig igen vid fem år om svårigheterna finns kvar. Hos en vårdcentral i Region Östergötland tas barn under fyra år som gör sig förstådda hemma inte emot för uttal, och inte heller barn som före skolstart bara har svårt med r, sje- eller tje-ljudet.

Gränserna gäller uttalet. Har barnet också få ord, korta meningar eller svårt att förstå vad ni säger är det en bredare fråga om språket, och då kan BVC remittera tidigare. Enligt Rikshandboken märks uttalssvårigheter lätt, medan ett litet ordförråd och korta meningar kan vara svårare att upptäcka och påverka barnet mer. Läs mer i Mitt barn pratar inte än och Språkstörning eller autism?

Om ljudfelen finns kvar i skolåldern

Enligt CATALISE kan fonologiska svårigheter som finns kvar när barnet börjar skolan hänga ihop med en ökad risk för svårigheter att läsa och skriva. 1177 skriver att svårigheter med tal och språk ofta är ärftliga. Berätta för BVC om någon i släkten har haft sent tal, uttalssvårigheter eller dyslexi.

Vad kan vi göra hemma?

I Karlstadmodellen är målet först att barnet ska höra skillnad mellan ljud och sedan göra skillnad i sitt eget tal. Att göra skillnad sker i tre steg: barnet härmar, barnet lockas att säga ordet med hjälp av en bild eller ett tecken, och till sist säger barnet ljudet rätt av sig självt. Övningarna nedan börjar med örat, och ingen av dem kräver att barnet säger något rätt.

1. Säg ordet rätt efter barnet

1177 avråder från att rätta barnet. Låt barnet prata klart och säg sedan ordet rätt i ert svar. Säger barnet "bomma" svarar ni "Ja, en blomma." Logopedmottagningen i Västerås ger i sitt material om språkstimulans ett exempel: barnet säger "tängen" och den vuxne svarar med ett utdraget "ssssängen".

2. Gissaleken med Tim, Tam och Tom

Tre figurer vars namn bara skiljer sig i vokalen. Barnet känner i en påse och gissar vem som är där. Leken bygger på hörnvokalerna i, a och o, som skiljer sig så mycket som två vokaler kan. Börja med en figur och lägg till nästa när barnet känner igen den. Se Gissaleken och Namnleken.

3. Titta på munnen

Säg Tim med läpparna brett isär, nära barnets ansikte. Visa sedan Tom, där läpparna bildar en ring. Säg ett av namnen utan ljud och låt barnet gissa. Ögat hjälper örat, eftersom läpparnas form syns. Övningen heter Titta på munnen.

4. Ord som bara skiljer sig i första ljudet

Lägg fram bilder på bus och lus, eller bil och pil. Säg ett av orden och låt barnet peka. Börja med ljud som låter mycket olika och gå sedan till ljud som ligger närmare varandra. Se Höra skillnad på b och l.

5. Munleken framför spegeln

Blås på en fjäder och säg p, eller nynna m med barnets hand på er näsa. Välj en rörelse per dag och gör den många gånger. Se Munleken framför spegeln.

6. Klappa stavelser

Barn som tappar stavelser i långa ord har nytta av att höra hur många delar ordet har. Klappa ba-na-na och e-le-fant tillsammans och säg ordet samtidigt. Se Klappa stavelser.

Samma tid, samma plats, fyra veckor

I utbildningen visas exemplet med en pojke på två och ett halvt år som inte hörde skillnad på i, a och o. Lyssnalekarna gjordes varje dag på bestämd tid och plats och i bestämd ordning, och de utvärderades efter fyra veckor. Inga krav ställdes på att han skulle säga rätt. Välj en eller två lekar och gör dem varje dag i fyra veckor innan ni byter.

Tabellen är vår egen och ersätter ingen bedömning. Den visar vilka övningar som passar till det ni hör.

Vanliga frågor

Mitt barn pratar otydligt vid 3 år, är det normalt?

Ja, ofta. Enligt 1177 byter barn i den åldern ljud och gör uttalsfel. Har nära anhöriga svårt att förstå barnet vid tre till fyra år räknar CATALISE det som ett tecken som bör leda till kontakt med vården.

När ska ett barn kunna säga r och s?

Enligt Rikshandboken är s, r och tje-ljudet fortfarande svåra för många fyraåringar. Vid fem år kan ungefär 85 procent uttala r och s. 1177 skriver att de svåraste ljuden ofta inte sitter helt förrän vid sex till sju år.

Ska jag rätta barnet när det säger fel?

1177 avråder från att rätta. Låt barnet prata klart och säg sedan ordet rätt i ert svar, så hör barnet hur det ska låta.

Mitt barn läspar, ska vi söka logoped?

Rikshandboken räknar läspning som förväntad vid fyra år. Flera regioner tar inte emot barn som bara har svårt med r, sje- eller tje-ljudet före skolstart. Är ni oroliga kan ni alltid prata med BVC.

Varför förstår vi barnet men inte förskolan?

Föräldrar vet vad barnet brukar prata om och har lärt sig barnets ljudmönster. Enligt CATALISE är det ett tecken att söka vård om utomstående inte förstår barnet vid fyra till fem år.

Kan hörseln göra att barnet pratar otydligt?

Ja. 1177 skriver att en del svårigheter med tal och språk beror på nedsatt hörsel. Be BVC om en hörselkontroll.

Kan vi skriva egen remiss till logoped?

I vissa regioner kan ni kontakta en logoped direkt, i andra behövs remiss, enligt 1177. Fråga BVC eller sök på "logopedmottagning" och namnet på er region.

En handledares perspektiv

Jag heter Karin Forsgård och går Karlstadmodellens treåriga handledarutbildning. Det som förvånade mig mest i föreläsningarna om tal var hur lite jag visste om mitt eget. Vi satt med en spegel och sa b, och sänkte mjuka gommen tills det blev m. Vi höll fingrarna mot halsen och kände skillnaden mellan f och v. Efter det lyssnade jag på barns tal på ett annat sätt.

Ett barn som säger "to" för ko följer ett system, och det systemet går att lyssna sig fram till. I utbildningen börjar arbetet med örat, med lekar där barnet ska höra skillnad mellan Tim och Tom innan någon ber det att säga namnen. Det tar tid, och leken får upprepas varje dag i flera veckor. Föreläsaren avslutade med att vi alla är taltränare hela livet, och den meningen har jag skrivit upp.

Källor

• Rikshandboken i barnhälsovård: Barnets kommunikations-, språk- och talutveckling
• 1177: Barnets utveckling 2 till 3 år
• 1177: Barnets utveckling 3 till 4 år
• 1177: Barnets utveckling 4 till 5 år
• 1177: När barn har svårigheter med tal och språk
• 1177 Region Sörmland: Uttalssvårigheter
• CATALISE på svenska, Svenska Logopedförbundet
• Region Norrbotten: Riktlinjer barnlogopedi 2024
• Region Östergötland: Remittering av barn i förskoleåldern
• Logopedmottagningen Västerås: Språkstimulans i vardagen
• Karlstadmodellens handledarutbildning, modul 5 (föreläsningar om barns fonologiska utveckling, talapparaten, vokaler, konsonanter och vägen mot ett förståeligt tal)

Så tränar ni med Prata Pausa

Prata Pausa bygger övningsvideor som visar lyssnalekarna steg för steg, en lathund där familjen och förskolan skriver ner samma mål, och kurser för föräldrar. Allt bygger på Karlstadmodellen. Portalen öppnar snart, och ni kan skriva upp er på väntelistan redan nu.