Mitt barn pratar inte än, så kan ni träna hemma medan ni väntar på logopeden

Om ert barn inte pratar vid två år ska ni kontakta BVC och be om en bedömning hos logoped, och ni kan börja träna språket hemma redan i dag. Ni behöver ingen diagnos för att börja. Det ni gör i vardagen, hur ni väntar in barnet, vad ni sätter ord på och hur ni använder händerna, är den miljö barnets språk växer i.

Den här texten är skriven för er som har sökt på "mitt barn pratar inte 2 år" och hamnat i en kö. Ni får veta vad som räknas som sent, vart ni vänder er och hur ni tränar under tiden. Övningarna bygger på Karlstadmodellen, en modell för språkträning som började utvecklas i Karlstad i slutet av 1970-talet. Läs mer i Vad är Karlstadmodellen?

Texten ersätter inte en bedömning. Den hjälper er att använda väntetiden, så att barnet får fler tillfällen att kommunicera varje dag.

När räknas det som att barnet pratar sent?

Vid ungefär två års ålder bör barnet börja uttrycka sig i talat språk, enligt Rikshandboken i barnhälsovård. Samma källa skriver att variationen är stor just i den här åldern, och att det därför är svårt att säga exakt vad ett barn ska kunna vid en viss ålder. Några barn lägger till ord i jämn takt, andra står still länge och får sedan många ord på kort tid.

Enligt 1177 säger barn ofta sina första ord runt ettårsdagen, och vid två år kan många mellan 50 och flera hundra ord. Två ord ihop, som "mer saft" eller "pappa borta", är vanligt vid två år. Rikshandboken pekar ut just det som en varningssignal: barn som inte använder tvåordsyttranden vid två år har oftare språksvårigheter när de börjar skolan. Mer om siffrorna står i Hur många ord ska en 2-åring kunna?

Det internationella konsensusarbetet CATALISE, som logopederna i Sverige har översatt och kommenterat, listar tecken som bör leda till kontakt med vården mellan två och tre år:

• barnet tar nästan ingen kontakt
• barnet visar ingen avsikt att kommunicera
• barnet har inga ord
• barnet reagerar knappt på talat språk
• språket har gått tillbaka eller stannat av

CATALISE säger också att föräldrars oro bör vara det främsta skälet att remittera. Ni behöver alltså inte vänta tills barnet passar in på en lista. Känner ni barnet och är oroliga, räcker det.

Förståelsen säger mer än antalet ord

Ett barn som förstår mycket men säger lite befinner sig i ett annat läge än ett barn som varken förstår eller säger något. Titta på om barnet hämtar en sak när ni ber om det, pekar ut näsan när ni frågar eller följer er blick mot något i rummet. Enligt CATALISE har sena talare större risk för kvarstående svårigheter när förståelsen är nedsatt, när barnet använder gester på ett avvikande sätt eller när någon i nära släkt har språkstörning. Skriv ner vad ni ser innan ni träffar BVC, så har ni konkreta exempel med er.

Mitt barn pratar inte, vart vänder vi oss?

Första steget är BVC. Ni behöver inte vänta på nästa planerade besök, utan kan ringa och säga att ni är oroliga för språket. Vid besöket kring 2,5 år bedömer sjuksköterskan barnets språk och kommunikation. I Region Östergötlands riktlinjer skickas barnet vidare till logoped om föräldrarna uppskattar att barnet har 0 till 25 ord, om barnet saknar tvåordsyttranden, förstår dåligt eller om föräldrarna är oroliga. Andra regioner har liknande gränser, men detaljerna skiljer sig.

På vissa håll i landet kan ni skriva en egen remiss till logopedmottagningen, enligt Göteborgs universitets kunskapssida om språkstörning. Sök på "egenremiss logoped" och namnet på er region, eller fråga BVC hur det fungerar där ni bor. En egen remiss gör att ni slipper vänta på ett BVC-besök för att komma in i systemet.

Kön kan vara lång. I Region Västmanland låg väntetiden på utredning kring språkstörning på mellan 8 och 12 månader enligt ett politiskt initiativ från 2023. För ett barn på två år är ett år en stor del av livet, och därför spelar träningen hemma roll.

Om ni är oroliga för autism

Många föräldrar som söker på sent tal läser också om autism. Språkstörning och autism kan förekomma var för sig och tillsammans, och det är BVC som tar ställning till vilken utredning barnet behöver. Ta med det ni har sett om ögonkontakt, pekande och lek till besöket. Läs mer i Språkstörning eller autism?

Mitt barn pratar inte än, vad kan vi göra hemma?

I Karlstadmodellen är familjen och nätverket runt barnet de viktigaste språktränarna, eftersom de är med barnet i alla vardagens situationer. Övningarna nedan kräver inget material och passar barn som ännu inte pratar. De bygger på föreläsningarna i Karlstadmodellens handledarutbildning om förspråklig kommunikation och ordutveckling, och på 1177:s råd till föräldrar.

1. Förvänta, lägg märke till, tolka och svara

I Karlstadmodellen beskrivs den vuxnes arbete på förspråklig nivå i fyra steg: förvänta er att barnet har något att säga, lägg märke till var signalen syns, tolka in en betydelse och svara som om barnet menade just det. Hos de flesta barn sker det av sig självt. När barnet har ett hinder kan signalen synas på ovanliga ställen, i en fot som sparkar eller en blick som stannar. Svara på den.

Exempel: barnet tittar mot kylskåpet och gnyr. Ni säger "Du vill ha mjölk" och tecknar MJÖLK. Barnet har inte sagt något och upplever ändå att det påverkade er.

2. Turtagning med pauser

Kommunikation bygger på turer, i utbildningen beskrivet som "min tur, du väntar; din tur, jag väntar". Rulla en boll fram och tillbaka, säg "till dig" och vänta. Vänta längre än det känns naturligt, särskilt om barnet brukar reagera långsamt. Pausen ger barnet en plats att svara i, med blick, ljud eller rörelse.

3. Sätt ord på det barnet tittar på

Följ barnets blick och säg ett kort ord om det: "bil", "bil kör", "stor bil". Det kallas delad uppmärksamhet, och det är ur känslan av att vi tittar på samma sak som orden får sitt innehåll. Lägg er ett steg före barnet, som det heter i Karlstadmodellen: ett barn utan ord får höra ett ord i taget, och ett barn med enstaka ord får höra två ihop. Läs mer i Steget före i vardagen.

4. Tecken till nyckelorden

TAKK betyder tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Ni pratar som vanligt och tecknar de viktigaste orden samtidigt. 1177 skriver att bildstöd och tecken med händerna fungerar för en del barn som stöd till orden. Habiliteringens egen genomgång av forskningen fann inga belägg för att AKK hämmar talet, och däremot stöd för att det kan stimulera talet.

Börja med en handfull tecken för saker som händer varje dag: MER, SLUT, ÄTA, DRICKA, MAMMA, PAPPA. Teckna varje gång ordet kommer, även om barnet inte härmar. Barnet behöver se tecknet många gånger innan det tar det själv. Läs mer i Tecken som stöd till tal.

5. Samma ord i samma rutin

I handledarutbildningen kallas det ritualens kraft: samma ord, fras och tecken används alltid i samma situation. "Upp" när barnet lyfts ur sängen. "Tvätta händer" vid kranen. "Slut" när tallriken är tom. När orden kommer på samma plats varje dag kan barnet förutse dem, och det som går att förutse är lättare att ta efter.

6. Borta, mer och igen

Ord som borta, mer och igen hör till de första ord många barn använder om hur saker förhåller sig till varandra. Göm en leksak under en filt, säg "borta", lyft filten och säg "där". Blås såpbubblor, stanna och vänta, säg "mer" och blås igen när barnet visar att det vill. Leken upprepas och är rolig, så barnet får många tillfällen att öva.

7. Läs, sjung och utveckla det barnet säger

1177 ger tre råd som passar här. Läs böcker med stora bilder och lite text och prata om bilderna. Sjung, rimma och ramsa. Rätta inte barnet, säg i stället ordet rätt själv, så hör barnet hur det ska låta. Om barnet säger "mjök" svarar ni "Mjölk, du vill ha mjölk."

Först lek med er, sedan egen lek

I Karlstadmodellen gäller principen att barnet måste lära sig leken innan det kan leka fritt. Det betyder att ni styr leken de första gångerna: visar, gör tillsammans, upprepar. Glädjen och den egna viljan kommer när barnet förstår hur leken går till. Ge leken några dagar innan ni byter, även om barnet tappar intresset i början.

Ett exempel på en vanlig dag

Träningen behöver inte ta extra tid. Den läggs in i det ni redan gör, och det räcker att välja två eller tre av övningarna ovan och hålla fast vid dem en tid. Tabellen visar hur en dag kan se ut för ett barn som ännu inte har några ord. Exemplet är vårt eget och ska anpassas efter ert barn.

Skriv upp vilka ord och tecken ni har valt och sätt lappen på kylskåpet. Då använder alla vuxna i familjen samma ord, och ni kan ge samma lista till förskolan.

Så förbereder ni besöket hos BVC eller logopeden

Besöket blir mer användbart om ni har konkreta exempel med er. Skriv ner de ord barnet säger, även ord som bara ni förstår, och de tecken eller gester barnet använder. Anteckna hur barnet visar att det vill något, till exempel genom att dra er i handen, peka eller skrika.

Filma gärna en kort stund av vardagen, till exempel en måltid eller en lek. Barn beter sig ofta annorlunda på en mottagning än hemma, och en film visar det som är svårt att beskriva. Fråga om ni får visa den.

Nämn också om någon i släkten har haft sent tal, språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter. Enligt Göteborgs universitet är språkstörning oftast ärftlig, och enligt CATALISE är det en av faktorerna som ökar risken för att svårigheterna består.

Vanliga missuppfattningar

"Tecken gör att barnet slutar försöka prata." Habiliteringens forskningsgenomgång fann inga belägg för det. Tecknen visar barnet vilka ord som är viktiga och ger det ett sätt att säga något redan innan talet kommer.

"Flerspråkighet gör att barnet pratar sent." Enligt Rikshandboken utvecklas flerspråkiga barn kommunikativt och språkligt som enspråkiga barn. Har barnet en språkstörning syns den på alla barnets språk.

"Vänta och se, det brukar lösa sig." Många sena talare kommer ikapp, och det går inte att veta i förväg vilka. Enligt CATALISE räcker föräldrarnas oro som skäl för remiss. Det ni gör hemma under väntetiden kommer barnet till nytta även om det kommer ikapp.

"Vi måste ha en diagnos för att börja." Träningen hemma kräver ingen diagnos. Bedömningen behövs för att ni ska få rätt stöd från vården och förskolan, och den söker ni parallellt.

Vem gör vad?

Förskolan är lätt att glömma men viktig. Barnet är där många timmar varje vecka, och om pedagogerna använder samma tecken och samma ord i samma rutiner får barnet många fler tillfällen. I Karlstadmodellen samlas alla som är runt barnet i ett nätverk som följer samma mål.

Så tränar ni med Prata Pausa

Prata Pausa bygger övningsvideor som visar övningarna steg för steg, en lathund där familjen och förskolan skriver ner samma mål, och kurser för föräldrar. Allt bygger på Karlstadmodellen. Portalen öppnar snart, och ni kan skriva upp er på väntelistan redan nu.

En handledares perspektiv

Jag heter Karin Forsgård och går Karlstadmodellens treåriga handledarutbildning. Det jag har lärt mig om förspråklig kommunikation är att den vuxne övar lika mycket som barnet. Det svåraste steget, enligt föreläsningarna, är att tillåta sig att tolka in en betydelse i en signal som kanske bara var en rörelse.

I utbildningen säger vi att det aldrig är för tidigt och aldrig för sent att börja. Ett barn på två år som ännu inte pratar har redan kommunicerat i två år, med blick, rörelser och ljud. Er uppgift är att fånga det och bygga vidare.

Att ta med sig

• Vid två år har många barn mellan 50 och flera hundra ord och sätter ihop två ord (1177).
• Föräldrars oro räcker som skäl för remiss till logoped (CATALISE).
• BVC bedömer språket kring 2,5 år, men ni kan ringa tidigare om ni är oroliga.
• Egen remiss till logoped går att skriva i vissa regioner.
• Tecken hindrar inte talet, och habiliteringens genomgång fann stöd för att AKK kan stimulera det.
• Träna i vardagen med pauser för turtagning, ord på det barnet tittar på och samma ord i samma rutin.

Vanliga frågor

Mitt barn pratar inte vid två år, är det normalt?

Variationen är stor kring två år, och en del barn får många ord på kort tid efter en lång väntan. Samtidigt pekar Rikshandboken ut avsaknad av tvåordsyttranden vid två år som en varningssignal. Kontakta BVC om ni är oroliga.

Hur många ord ska en 2-åring kunna?

Enligt 1177 kan många tvååringar mellan 50 och flera hundra ord. I Region Östergötland räknar BVC med minst 50 ord vid 2,5 år. Förståelsen är minst lika viktig som antalet ord barnet säger.

Kan jag skriva en egen remiss till logoped?

I vissa regioner går det. Sök på "egenremiss logoped" och er region, eller fråga BVC.

Hur länge får man vänta på logoped?

Det skiljer sig mellan regioner. I Västmanland låg väntetiden på utredning kring språkstörning på 8 till 12 månader år 2023.

Hindrar tecken barnet från att börja prata?

Nej. Habiliteringens forskningsgenomgång fann inga belägg för att AKK hämmar talet, och stöd för att det kan stimulera talutvecklingen.

Vad kan vi göra hemma medan vi väntar?

Vänta in barnets tur, sätt ord på det barnet tittar på, teckna nyckelord, använd samma ord i samma rutiner och lek gömlekar med borta och mer. Läs och sjung varje dag.

Pratar flerspråkiga barn senare?

Nej. Enligt Rikshandboken utvecklas flerspråkiga barn språkligt som enspråkiga barn, och en språkstörning syns på alla barnets språk.

Behöver vi en diagnos för att börja träna?

Nej. Träningen hemma kan börja direkt. Bedömningen söker ni parallellt, för att få rätt stöd från vården och förskolan.

Källor

• 1177: Barnets utveckling 1 till 2 år
• 1177: Barnets utveckling 2 till 3 år
• 1177 Skåne: Språkstörning hos barn
• Rikshandboken i barnhälsovård: Barnets kommunikations-, språk- och talutveckling
• CATALISE på svenska, Svenska Logopedförbundet
• Region Östergötland: Språkbedömning 2,5 och 3 år
• Göteborgs universitet: Vad är språkstörning?
• Region Västmanland: Nämndinitiativ om språkstörning, 2023
• Habilitering i Sverige: Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn
• Karlstadmodellens handledarutbildning, modul 2 och 3 (föreläsningar om utvecklande kommunikativ miljö, förberedande ordutveckling och lek)