Barnet förstår men pratar inte, så hjälper ni det att börja uttrycka sig

Om barnet förstår det ni säger men inte pratar själv har det kommit längre i språket än det hörs, och ni kan hjälpa det att börja uttrycka sig genom att ge det fler tillfällen och fler sätt att säga något. Samtidigt är förståelsen ingen garanti för att talet kommer av sig självt. Ett barn med få ord vid två år ska få en bedömning, även när det hämtar skorna på första försöket och skrattar åt rätt ställen i sagan.

Den här texten är skriven för er som har sökt på "barnet förstår men pratar inte" eller "förstår allt men säger inget". Ni får veta vad skillnaden mellan förståelse och uttryck betyder och hur ni hjälper barnet vidare. Metoden bygger på Karlstadmodellen, en modell för språkträning som började utvecklas i Karlstad i slutet av 1970-talet. Läs mer i Vad är Karlstadmodellen?

Förståelse och uttryck är två olika förmågor

Språket har två sidor, att förstå det andra säger och att själv uttrycka något så att andra förstår, med ord, tecken eller gester. Fackorden är receptivt och expressivt språk, och på 1177 i Region Värmland beskrivs svårigheter på båda sidorna som delar av språkstörning.

Förståelsen ligger alltid före. 1177 skriver att barn under hela tiden de lär sig språk förstår många fler ord än de själva kan säga. Rikshandboken i barnhälsovård beskriver att barnet redan vid sex månader förstår många ord, och att det vid ett och ett halvt år finns en stor skillnad mellan de ord barnet förstår och de ord det själv använder.

Frågan är hur stort glappet är och hur länge det består. Vid ungefär två år bör barnet börja uttrycka sig i talat språk, enligt Rikshandboken. Om barnet då förstår vardagliga uppmaningar men har mycket få ord, har glappet blivit större än det brukar vara. Ni kan ta det som en signal att söka och att börja träna hemma redan nu.

Isberget

I Karlstadmodellens handledarutbildning beskrivs barnets kunskap som lager på lager. Det största lagret är det barnet vet om världen utan ord: att mjölken finns i kylen och att pappa kommer tillbaka när han har gått. Runt det ligger det barnet förstår av språket, och längst ut, som den minsta delen, det barnet själv kan säga. Det ett barn säger är långt ifrån allt det förstår och vet. Föreläsaren återkommer därför till frågan om hur vuxna undviker att underskatta barnet.

Så ser ni hur mycket barnet förstår

Det är lätt att överskatta förståelsen hemma. Barnet läser av rutinen och er blick, så "hämta skorna" i hallen före utevistelsen kan fungera utan att barnet har förstått orden. Pröva därför också utanför rutinen, och utan att peka eller titta mot saken.

Region Östergötlands riktlinjer för BVC visar hur sjuksköterskan prövar förståelsen vid 2,5 år, med leksaker och utan att barnet behöver säga något. Tabellen bygger på de uppgifterna. Låt ett trött eller blygt barn pröva en annan dag.

Skriv ner vad barnet klarar. Ta med anteckningarna till BVC.

När ska ni söka?

Sök om barnet har få eller inga ord vid två år, även om förståelsen verkar god. I Östergötland skickar BVC barnet vidare till logoped vid 2,5 år om föräldrarna uppskattar att barnet har 0 till 25 ord, om barnet saknar tvåordsmeningar, om förståelsen är nedsatt eller om föräldrarna är oroliga. Varje punkt räcker för sig. Ett barn som säger mycket lite men förstår uppmaningen "lägg hunden i koppen" uppfyller alltså kriteriet för remiss genom antalet ord.

Rikshandboken pekar ut tvåordsmeningar vid två år som en viktig gräns. Av de barn som inte talade i tvåordsmeningar vid två års ålder hade 93 procent språksvårigheter vid skolstart.

Förståelsen spelar ändå roll för prognosen. Det internationella konsensusarbetet CATALISE, som logopederna i Sverige har översatt och kommenterat, skriver att risken för kvarstående svårigheter är störst hos sena talare med nedsatt språkförståelse eller gester som används på ett avvikande sätt. Ärftlighet ökar också risken. CATALISE skriver dessutom att oro hos dem som känner barnet bör vara det främsta skälet för remiss.

Vart ni vänder er

Ring BVC och berätta vad ni har sett, även före nästa planerade besök. I en del regioner kan ni också skriva en egen remiss till logopedmottagningen, som Region Värmland beskriver på 1177. Be om en hörselkontroll om den inte redan är gjord, eftersom en språkstörning enligt samma sida också kan bero på nedsatt hörsel.

Språkstörning finns hos 5 till 8 procent av barn i förskoleåldern, enligt Göteborgs universitet. Läs mer om kön och om hur ni förbereder besöket i Mitt barn pratar inte än, och om antalet ord i Hur många ord ska en 2-åring kunna?

KomIgång online

Flera regioner erbjuder KomIgång online, ett digitalt föräldrastöd på 1177 för er som har ett barn som behöver stöd med kommunikation och samspel. Det består av filmer och inspelade samtal. Enligt 1177 Västra Götaland lägger vårdpersonal, till exempel på BVC eller logopedmottagning, till er som användare, och ni loggar in med e-legitimation. I Kalmar län gäller det barn mellan 0 och 6 år som har en pågående kontakt med logoped. Region Örebro län nämner i sin information till vårdgivare barn med misstänkt begränsad språklig förståelse och barn vars språkutveckling oroar föräldrar och BVC, och att föräldrarna har tillgång till programmet i sex månader. Fråga BVC eller logopeden om det finns där ni bor.

Från förståelse till uttryck, det som händer innan orden

Innan barnet säger ord behöver det upptäcka att det kan påverka andra med avsikt. I Karlstadmodellen kallas det steget performativ kommunikation: en medveten, avsiktlig kommunikation som ännu inte innehåller ord. Barnet drar er till kylskåpet eller håller fram en tom mugg.

I utbildningen beskrivs fyra sätt som barnet är på väg mot. Barnet vill ha något och använder er som verktyg för att nå det. Barnet vill att ni gör något, till exempel ger fart i gungan. Barnet vill vara tillsammans med er, och boken är bara en ursäkt för att få sitta i knäet. Och barnet vill visa vem det är, som när det hoppar i sängen och tittar på er.

Pekningen är en bro

Pekningen är ett av de viktigaste redskapen på vägen. 1177 skriver att pekande kan betyda att barnet vill ha något, vill visa er något, undrar över något eller vill utforska. Rikshandboken beskriver att pek- och visa-gester ska förekomma ofta mellan 12 och 18 månader.

I handledarutbildningen beskrivs pekningen i steg. Först sträcker sig barnet efter saken utan att söka blicken. Sedan sträcker det sig och tittar på er. Därefter pekar det och kontrollerar att ni tittar, vilket kallas imperativt pekande, "jag vill ha". Sist kommer det deklarativa pekandet, "titta där", när barnet pekar för att dela något med er. Ett barn som pekar på flygplanet och sedan tittar på er för att se om ni också såg det, har förstått att ni kan dela samma sak.

Grunden läggs i ordning och mönster

Föreläsningen om performativ kommunikation beskriver att barnet under den här tiden lär sig att saker kan vara borta och komma tillbaka, och att det ena leder till det andra. Tittut och ritualer som går till likadant varje gång är övning i just detta. Det är den kunskap barnet sedan ska sätta ord på.

Så hjälper ni barnet att börja uttrycka sig

I Karlstadmodellen är familjen och nätverket runt barnet de viktigaste språktränarna. I föreläsningen om kommunikation säger föreläsaren att det är i vanan hos de andra som arbetet börjar, och att det aldrig är någons fel när en kommunikation inte fungerar. Det mesta nedan handlar därför om vad ni vuxna gör.

Vänta in barnet

Ett barn som förstår mycket blir ofta överkört av vänliga vuxna. Ni vet vad det vill ha, så ni ger det innan det hunnit uttrycka något. Pröva att stanna upp. Håll fram muggen, säg "mer?" och vänta. Räkna tyst till tio innan ni hjälper till.

I utbildningen står "vänta" som en egen sak den vuxne ska öva: låta barnet börja med blick, mimik, ljud eller tecken, och ge det tid att svara. Pausen säger till barnet att det är en samtalspartner. Barn med långsamma reaktioner behöver längre pauser än det känns naturligt att ge.

Turtagning

Turtagning är ordningen i samspelet, i utbildningen beskriven som "min tur, du väntar; din tur, jag väntar". Under er tur är ni aktiva. Sedan håller ni er stilla medan barnet tar sin. Rulla en bil fram och tillbaka. Lek tittut och vänta med att ta bort filten tills barnet har gjort något, ett ljud eller en spark. Turtagningens regler blir sedan grunden för samtal när orden kommer.

Svara som om barnet menade något

Den vuxnes arbete på förspråklig nivå beskrivs i fyra steg: förvänta er att barnet har något att säga, lägg märke till var signalen syns, tolka in en betydelse och svara som om barnet menade just det. Barnet tittar mot fönstret och gnyr. Ni säger "Ut! Du vill gå ut" och tar fram jackan. Barnet upplever att ljudet fick något att hända och kan använda det igen nästa gång.

Peka själva och svara på pekningen

Peka på det ni pratar om, och följ barnets pekning med blicken och ett ord. När barnet pekar på hunden tittar ni dit och säger "vovve, där är vovven". Ge barnet saker att peka på, som två frukter att välja mellan eller en bok med stora bilder.

Tecken som stöd till orden

Tecken som stöd betyder att ni pratar som vanligt och tecknar de viktigaste orden samtidigt. För ett barn som förstår men inte pratar kan tecknet bli det första sättet att säga något själv. Händerna är lättare att styra än munnen, och ett tecken syns och står kvar i luften på ett sätt som ett talat ord inte gör.

Föreläsningen om tydliggörande pedagogik beskriver hur en grupp barn som fick tecken från start gick från tecken till tecken och tal, och sedan till tal. Tecknet blev en bro till orden. Habiliteringens genomgång av forskningen fann ingen evidens för att AKK hämmar språk och tal, och däremot evidens för att AKK stimulerar talutvecklingen. Region Värmland skriver på 1177 att TAKK är bra för alla barns språkutveckling och nödvändigt för vissa.

Börja med ord som behövs varje dag: MER, SLUT, HJÄLP, ÄTA, DRICKA, UT. Teckna dem varje gång ordet kommer, och teckna gärna till varandra också, så att barnet ser tecknen användas mellan vuxna.

Ett steg före

Sätt ord på det barnet gör och tittar på, och lägg er ett steg före. Ett barn utan ord får höra ett ord i taget, "boll". När barnet har börjat säga eller teckna enstaka ord lägger ni till ett, "boll borta" eller "mer boll". Ord som borta, mer, där och igen kan kombineras med nästan allt, och de är ofta bland de första som barn sätter ihop.

Övningar hemma

Övningarna finns i Prata Pausas övningsbibliotek. Välj två eller tre och håll fast vid dem i några veckor, så att barnet hinner lära sig leken innan ni byter.

Ett exempel från frukosten: barnet vill ha mer gröt. Ni håller upp skeden, tittar på barnet och väntar. Barnet tittar på skeden. Ni tecknar MER och säger "mer?". Barnet sträcker fram handen. Ni säger "mer gröt" och ger en sked. Hela turen tar tio sekunder och kan upprepas vid varje måltid.

Vanliga frågor

Barnet förstår allt men pratar inte, behöver vi söka?

Ja, om barnet har få eller inga ord vid två år. God förståelse är ett bra tecken, men i Östergötland räcker 0 till 25 ord vid 2,5 år för remiss till logoped. Er oro räcker också som skäl, enligt CATALISE.

Är det normalt att förstå mer än man kan säga?

Ja. Barn förstår fler ord än de kan säga hela tiden de lär sig språk, enligt 1177. Rikshandboken beskriver en stor skillnad mellan förstådda och använda ord redan vid ett och ett halvt år.

Hur vet vi om barnet förstår orden eller bara situationen?

Pröva utanför rutinen och utan att peka eller titta mot saken. Be barnet ge er bollen när både bil och boll ligger framme, eller lägga hunden i koppen.

Hindrar tecken barnet från att börja prata?

Nej. Habiliteringens forskningsgenomgång fann ingen evidens för att AKK hämmar talet och fann evidens för att det stimulerar talutvecklingen.

Vad är KomIgång?

KomIgång online är ett digitalt föräldrastöd på 1177 för föräldrar till barn som behöver stöd med kommunikation och samspel. Det aktiveras av vårdpersonal, till exempel på BVC eller hos logopeden, i de regioner som erbjuder det.

Kan barnet ha språkstörning fast det förstår?

Ja. Språkstörning kan påverka förståelsen, uttrycket eller båda. En logoped kan bedöma vilka delar som är svåra för just ert barn. Läs också Språkstörning eller autism? om ni funderar på autism.

En handledares perspektiv

Jag heter Karin Forsgård och går Karlstadmodellens handledarutbildning. Föräldrar som berättar att deras barn förstår allt men inte säger något låter ofta lättade och oroliga på samma gång. Jag brukar börja med att fråga hur barnet visar vad det vill.

Det jag har tagit med mig från föreläsningarna är bilden av isberget. Det barnet säger är den minsta delen av det det vet. Ett barn som förstår har mycket att säga och saknar ett sätt att säga det. Vår uppgift som vuxna blir då att skapa fler sådana sätt och fler tillfällen.

Det svåraste för många vuxna är att vänta. Vi vill hjälpa, och vi är vana att läsa av barnet så snabbt att det aldrig behöver uttrycka något. I utbildningen övar vi på att stanna upp, hålla fram muggen och låta tystnaden vara barnets tur. När barnet sedan sträcker fram handen eller gör sitt första tecken för MER, har det sagt något på egen hand.

Så tränar ni med Prata Pausa

Prata Pausa bygger övningsvideor som visar övningarna steg för steg, en lathund där familjen och förskolan skriver ner samma mål, och kurser för föräldrar. Allt bygger på Karlstadmodellen. Portalen öppnar snart, och ni kan skriva upp er på väntelistan redan nu.

Källor

• Rikshandboken i barnhälsovård: Barnets kommunikations-, språk- och talutveckling
• 1177: Barnets utveckling 1 till 2 år
• 1177 Värmland: Språkstörning hos barn
• CATALISE på svenska, Svenska Logopedförbundet
• Region Östergötland: Språkbedömning 2,5 och 3 år
• Göteborgs universitet: Vad är språkstörning?
• Habilitering i Sverige: Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn
• 1177 Västra Götaland: KomIgång online
• 1177 Kalmar län: KomIgång online
• Region Örebro län: KomIgång online, information till vårdgivare
• Karlstadmodellens handledarutbildning, modul 2, 3 och 4 (föreläsningar om kommunikation, utvecklande kommunikativ miljö, turtagning, tydliggörande pedagogik och tecken, förberedande ordutveckling och vägen mot performativ kommunikation)