Språkstörning eller autism? Det här skiljer, och så får ni svar

Ett barn som pratar sent kan ha språkstörning, autism eller båda, och hur barnet tar och håller kontakt säger ofta mer om skillnaden än antalet ord. Föräldrar som söker på "2 åring pratar inte" får ofta upp autism som nästa förslag i Google. Det är begripligt, eftersom sent tal är det tecken föräldrar oftast lägger märke till vid båda.

Den här texten förklarar vad språkstörning och autism är, varför de är svåra att skilja åt hos små barn, vem som utreder vad och hur ni kan hjälpa barnet medan ni väntar. Texten ställer ingen diagnos. Använd den för att se vad ni ska berätta för BVC.

Vi som skriver arbetar med Karlstadmodellen, en modell för språkträning som är tänkt att användas oavsett diagnos. Läs mer i Vad är Karlstadmodellen?

Vad är språkstörning?

Språkstörning betyder att barnet har svårt att lära sig sitt språk i samma takt som andra barn i samma ålder. Enligt Göteborgs universitet kan svårigheterna gälla språkljud, att hitta ord, ordförråd eller att förstå talat och skrivet språk. Språkstörning är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn och finns hos 5 till 8 procent av barn i förskoleåldern. Den är ofta ärftlig.

Diagnosen ställs av logoped. När språkstörningen finns tillsammans med en annan diagnos, till exempel autism, används enligt Göteborgs universitet inte beteckningen utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD). Då kallas den språkstörning i samband med den andra diagnosen.

Vad är autism?

Autism påverkar hur barnet kommunicerar och samspelar med andra. Enligt 1177 kan ett litet barn med autism vara sent i språket eller kommunicera på ett annorlunda sätt, visa mindre intresse för andra barn, hellre leka ensamt och ha svårt att förstå låtsaslekar som mamma, pappa, barn. Tecknen kan ta tid att visa sig.

Region Gävleborgs material om tidig upptäckt av autism på BVC nämner också att barnet inte reagerar på sitt namn och inte pekar för att visa föräldrarna något. Materialet citerar Socialstyrelsen på att en tydligt försenad tal- och språkutveckling är det tecken föräldrar oftast lägger märke till först. Där ligger förklaringen till att frågorna blandas ihop.

Varför är de svåra att skilja åt?

De två överlappar mycket. En genomgång från Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet sammanfattar flera studier:

• I en engelsk studie av nästan 7 000 femåringar hade 7,6 procent språkstörning som enda svårighet och 2,3 procent språkstörning tillsammans med till exempel autism eller intellektuell funktionsnedsättning.
• I en svensk studie av barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning, 4 till 6 år gamla, hade cirka 60 procent måttlig till grav språkstörning.
• I en svensk studie av barn som fångats upp av språkscreeningen vid 2,5 år hade cirka 40 procent fortfarande andra utvecklingsrelaterade svårigheter fem år senare, till exempel med uppmärksamhet, beteende eller motorik.

Genomgången påpekar också att barn med språkstörning kan ha svårt med samspel och socialt språk, det logopeder kallar pragmatik, och att de svårigheterna ofta minskar när språket blir bättre. Ett barn som inte förstår vad andra säger kan dra sig undan av det skälet. Det är en av anledningarna till att utredningen behöver flera yrkesgrupper.

Språkstörning eller autism, vad kan ni lägga märke till?

Tabellen visar vad källorna beskriver. Den är tänkt som stöd för vad ni berättar för BVC och kan inte användas för att avgöra vad barnet har. Många barn passar delvis i flera kolumner.

Källor för tabellen: Göteborgs universitet, 1177 och Region Gävleborgs BVC-material. Kolumnen för språkstörning bygger delvis på vår tolkning av att barnets svårigheter där ligger i språket och att kontakten i övrigt kan vara opåverkad.

Pekandet säger mycket

I Karlstadmodellens handledarutbildning beskrivs hur pekandet växer fram i steg. Först sträcker barnet sig efter något utan att söka den vuxnes blick. Sedan sträcker det sig och söker blicken. Därefter pekar barnet och kontrollerar att den vuxne tittar, för att få något, vilket kallas imperativt pekande. Sist kommer det deklarativa pekandet, när barnet pekar för att dela en upplevelse, "titta, en hund".

Enligt Region Gävleborgs material pekar barn ofta för att be om saker vid 9 till 12 månader och för att dela uppmärksamhet vid ungefär 12 månader. Att barnet inte pekar för att visa er något är ett av tecknen BVC frågar efter vid misstanke om autism. Berätta därför för BVC hur och varför ert barn pekar.

Vem utreder vad?

För barn under sex år är BVC första kontakten för båda frågorna. Vid besöket kring 2,5 år bedömer BVC språket, och i flera regioner används även frågeformulär och observation av samspelet för att fånga tecken på autism. I Göteborg har alla barn screenats för autism vid 2,5 år sedan 2010, enligt Region Gävleborgs BVC-material.

Vägen därifrån skiljer sig. Vid misstanke om språkstörning skickar BVC en remiss till logoped, och på vissa håll kan ni skriva en egen remiss. Vid misstanke om autism går remissen vidare till en verksamhet som gör neuropsykiatrisk utredning, till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin eller habiliteringen. Enligt 1177 träffar barnet då en läkare och en psykolog vid flera besök, ibland också en logoped, arbetsterapeut, kurator eller sjuksköterska.

Gillbergcentrums genomgång påpekar att flera yrkesgrupper bör samarbeta i utredningen så att barnet får tillgång till allt stöd det behöver. Ett barn kan få båda diagnoserna, och kriterierna kan uppfyllas vid utredningen eller först flera år senare.

Det här tar ni med till BVC

• Hur många ord barnet säger eller tecknar, gärna som en lista över en vecka (se Hur många ord ska en 2-åring kunna?).
• Vad barnet förstår, till exempel om det hämtar en sak när ni ber om det.
• Hur barnet pekar: för att få något, för att visa er något, eller inte alls.
• Om barnet reagerar när ni säger dess namn.
• Hur barnet leker, ensam eller med andra, och om det leker låtsaslekar.
• Om någon i släkten har haft sent tal, språkstörning, läs- och skrivsvårigheter eller autism.
• En kort film från vardagen, om ni har möjlighet.

Vad ni kan göra medan ni väntar

Träningen hemma kan börja innan ni vet vad barnet har. Habiliteringens forskningsgenomgång om tidiga kommunikations- och språkinsatser gäller barn på tidig kommunikativ nivå oavsett diagnos. Den rekommenderar att föräldrar lär sig en lyhörd kommunikationsstil, att barnet får tillgång till alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) så tidigt som möjligt och att insatserna sker i lek och vardag utifrån barnets intresse. Fler vardagsövningar finns i Mitt barn pratar inte än.

Följ barnets intresse

Sätt er där barnet redan är och gör samma sak. Rullar barnet en bil, rulla en egen bil bredvid och säg "bil" eller "brum". Tar barnet en ny sak, sätt ord på den. Enligt genomgången ger insatser som utgår från barnets intresse mer bestående effekt än övningar som den vuxne styr.

Använd flera sätt att kommunicera

Genomgången fann stöd för att erbjuda flera AKK-sätt samtidigt, till exempel tecken, bilder och föremål, eftersom man från början sällan vet vad som passar barnet bäst. Den fann också att AKK inte hämmar talet. Börja med tecken för några vardagsord och bilder på det barnet brukar vilja ha. Läs mer i Tecken som stöd till tal.

Vänta in och svara

I Karlstadmodellen beskrivs den vuxnes arbete med barn som ännu inte pratar i fyra steg: förvänta er en signal, lägg märke till den, tolka in en betydelse och svara som om barnet menade just det. Hos ett barn med autism eller grav språkstörning kan signalen vara liten eller visa sig på ovanliga sätt, till exempel i en rörelse. Ge barnet tid att ta sin tur innan ni fyller i.

Gör dagen förutsägbar

Använd samma ord och samma tecken i samma situationer varje dag. I handledarutbildningen kallas det ritualens kraft. Ett bildschema för morgonen kan hjälpa barnet att förstå vad som ska hända, och förskolan kan använda samma bilder.

Om barnet inte pratar alls

För barn som har få eller inga ord, oavsett om orsaken är autism, intellektuell funktionsnedsättning eller grav språkstörning, är AKK ofta det som ger barnet ett sätt att säga något redan nu. Habiliteringens genomgång fann god evidens för att bilder och symboler tillsammans med ljud på ett talande hjälpmedel gör att barn lär sig snabbare, särskilt med surfplatta. Den fann också att alla de vanliga AKK-sätten fungerar för barn på tidig nivå: föremål, tecken, bilder och talande hjälpmedel.

Genomgången lyfter samtidigt att omgivningen själv behöver använda AKK, så att barnet ser hur det går till. Pekar ni på bilden för "äta" när ni säger "nu ska vi äta", visar ni barnet att bilden betyder något. Det kallas pekprat. Talande hjälpmedel och kommunikationskartor förskrivs ofta via habiliteringen eller logopeden, så fråga om det vid nästa kontakt.

Ta med förskolan från början

Förskolan ser barnet i andra situationer än ni gör hemma. Där syns hur barnet söker kontakt med andra barn, hur det klarar en samling och hur det förstår instruktioner som ges till hela gruppen. Be pedagogerna skriva ner vad de ser under ett par veckor, med samma frågor som ni själva använder: ord, förståelse, pekande, namn och lek. Ta med deras anteckningar till BVC tillsammans med era egna.

I Karlstadmodellen samlas de vuxna runt barnet i ett nätverk som följer samma mål, och förskolan är en del av det. Det betyder att samma tecken, samma bilder och samma ord används hemma och på förskolan. Ett barn som har svårt att förstå språk eller att samspela känner då igen samma tecken och bilder på båda ställena.

Förskolan behöver ingen diagnos för att anpassa. Enligt 1177 har kommunen ansvar för att barn som behöver särskilt stöd får det, och en del anpassningar, som bildschema och tecken i samlingen, kan börja direkt. Berätta vilka tecken ni använder hemma och be förskolan använda samma.

Stöd ni kan ha rätt till

Enligt 1177 kan ett barn med autism få stöd från både habiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin. Kommunen har ansvar för att barn som behöver särskilt stöd i förskola och skola får det. Det finns också insatser enligt LSS, samordnad individuell plan (SIP) när flera verksamheter är inblandade, och ekonomiskt stöd från Försäkringskassan, till exempel omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

För barn med grav språkstörning finns på några håll i landet språkförskolor och språkklasser där logopeder arbetar tillsammans med pedagoger, enligt Göteborgs universitet. Fråga logopeden eller kommunen vad som finns där ni bor.

En del av stödet förutsätter en diagnos, så utredningen behövs även om träningen hemma kan börja direkt. Föräldraföreningar som Autism Sverige och Riksförbundet DHB, som arbetar med språkstörning, kan ge råd om vägen genom systemet.

Vanliga missuppfattningar

"Om barnet söker ögonkontakt kan det inte vara autism." Autism ser olika ut hos olika barn, och ett enskilt tecken avgör ingenting. I utredningen bedöms helheten.

"Språkstörning är bara ett språkproblem och påverkar inte det sociala." Barn med språkstörning kan ha tydliga svårigheter i samspel och socialt språk, och de minskar ofta när språket blir bättre.

"Vi måste veta diagnosen innan vi kan börja." De insatser habiliteringens genomgång rekommenderar på tidig nivå gäller oavsett diagnos.

"Tecken och bilder gör att barnet slutar försöka prata." Genomgången fann inga belägg för det, och stöd för att AKK kan stimulera talet.

Så tränar ni med Prata Pausa

Karlstadmodellen är tänkt att användas oavsett ålder och diagnos, med familjen och förskolan som ett nätverk runt barnet. Prata Pausa bygger övningsvideor, en lathund för nätverket och kurser för föräldrar. Portalen öppnar snart, och ni kan skriva upp er på väntelistan redan nu.

En handledares perspektiv

Jag heter Karin Forsgård och går Karlstadmodellens treåriga handledarutbildning. Utbildningen utgår från att alla barn har rätt att lära sig, använda och utveckla språk, och att den som har ett hinder i inlärningen kan få hindret mindre genom träning.

I utbildningen beskrivs det sista steget i pekandets utveckling, att peka för att dela en upplevelse, som tecknet på att barnet förstår vad den andre menar. Det är därför vi ber föräldrar titta extra noga på pekandet och beskriva det för BVC.

Att ta med sig

• Språkstörning finns hos 5 till 8 procent av barn i förskoleåldern (Göteborgs universitet).
• I en svensk studie hade cirka 60 procent av barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning måttlig till grav språkstörning.
• Ett barn kan få både diagnosen språkstörning och diagnosen autism.
• BVC är första kontakten för barn under sex år, logoped bedömer språket och ett team utreder autism.
• Berätta för BVC hur barnet pekar, reagerar på sitt namn och leker.
• Lyhörd kommunikation, AKK och lek utifrån barnets intresse rekommenderas oavsett diagnos.

Vanliga frågor

Hur vet man om det är språkstörning eller autism?

Det avgörs i en utredning, ofta av flera yrkesgrupper, och barnet kan få båda diagnoserna. Berätta för BVC hur barnet tar kontakt, pekar, reagerar på sitt namn och leker.

Kan språkstörning vara ett tecken på autism?

Sent eller annorlunda språk är vanligt vid autism och är ofta det föräldrar märker först. Många barn med språkstörning har ändå inte autism. Bara en utredning kan ge svar.

Är språkstörning en NPF?

Språkstörning räknas till de utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningarna och beskrivs av Linköpings universitet som en vanlig NPF-diagnos. Den ställs av logoped.

Kan ett barn ha både språkstörning och autism?

Ja. Båda diagnoserna kan ställas samtidigt, och överlappet är stort.

Vem utreder autism hos små barn?

Ett team, oftast med läkare och psykolog, ibland även logoped, arbetsterapeut, kurator eller sjuksköterska. Kontakta BVC först om barnet är under sex år.

Pekar barn med språkstörning?

Pekande för att visa och dela en upplevelse brukar komma vid ungefär ett år, enligt Region Gävleborgs BVC-material. Att barnet inte pekar för att visa något är ett av tecknen BVC frågar efter vid misstanke om autism, men ett enskilt tecken avgör ingenting. Beskriv för BVC hur ert barn pekar.

Vad kan vi göra medan vi väntar på utredning?

Följ barnets intresse i leken, använd tecken och bilder, vänta in barnets tur och använd samma ord i samma rutiner. Det rekommenderas oavsett vad utredningen visar.

Kan svårigheter i samspelet bero på språkstörning?

Ja. Barn med språkstörning kan ha svårt med samspel och socialt språk, och de svårigheterna minskar ofta när språket blir bättre.

Källor

• Göteborgs universitet: Vad är språkstörning?
• Gillbergcentrum: Språkstörning och autism, vad är vad, eller är det både och?
• 1177: Autism
• Region Gävleborg: Tidig upptäckt av tecken på autism på BVC
• Habilitering i Sverige: Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn
• Linköpings universitet: Elever med språkstörning, kurs
• Karlstadmodellens handledarutbildning, modul 2 och 3 (föreläsningar om språkstörning, utvecklande kommunikativ miljö och förberedande ordutveckling)