Vad är språkstörning hos barn? Tecken, utredning och vad som hjälper

Språkstörning hos barn betyder att barnet har svårt att lära sig sitt språk i samma takt som jämnåriga, och det är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn. Svårigheterna kan gälla både förståelsen och förmågan att uttrycka sig. De syns tidigt och ändrar ofta form när barnet blir äldre.

Den här texten är skriven för er som har hört ordet språkstörning på BVC eller hos logopeden, eller som undrar om ert barns språk följer med. Ni får veta vad diagnosen betyder, hur vanlig den är, vilka tecken som syns i olika åldrar, hur utredningen går till och vad forskningen säger om hjälpen. Texten ställer ingen diagnos och ersätter inte en bedömning.

Vi som skriver arbetar med Karlstadmodellen, en pedagogisk modell för språkträning som började utvecklas 1978 och som riktar sig särskilt till barn med grav språkstörning. Läs mer i Vad är Karlstadmodellen?

Vad är språkstörning hos barn?

Enligt Göteborgs universitet är språkstörning en utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning. Barnet har svårt att lära sig sitt förstaspråk, eller sina förstaspråk, i samma takt som andra barn. 1177 beskriver att barnet har svårt både att förstå och att uttrycka sig, och att det kan gälla ordförrådet, ordföljden, förståelsen och hur barnet använder språket socialt. Rikshandboken i barnhälsovård kallar språkstörning en livslång funktionsnedsättning, även om svårigheterna ändrar karaktär under livet.

Logopederna i Sverige har översatt det internationella konsensusarbetet CATALISE, som beskriver när diagnosen ska ställas. Svårigheterna ska påverka vardagen påtagligt, till exempel kommunikationen, leken, skolarbetet eller kamratrelationerna, och de ska sannolikt bestå utan stöd från specialister. Ett lågt resultat på ett enskilt test räcker inte för diagnos. Ett barn kan få diagnosen även när förmågan att tänka och lösa problem utan språk är låg.

Utvecklingsrelaterad språkstörning, förkortat DLD efter engelskans developmental language disorder, används när ingen känd orsak finns. När språkstörningen hör ihop med ett annat tillstånd får den ett annat namn, vilket vi beskriver i Språkstörning eller autism?

Språkstörning och flera språk

Enligt CATALISE har ett barn som hört för lite svenska ingen språkstörning bara för att svenskan ligger efter. Diagnosen förutsätter att svårigheterna syns på alla barnets språk. Göteborgs universitet skriver att språkstörning är lika vanlig hos enspråkiga och flerspråkiga barn. Berätta för logopeden vilka språk barnet hör hemma och hur det använder dem.

Kommunikation och språk är två olika saker

I Karlstadmodellens handledarutbildning börjar kursen om språkstörning med att reda ut begreppen. Kommunikation är det som händer när två människor är uppmärksamma på varandra och kan påverka varandra, med eller utan ord. Språket är den kunskap barnet lär sig ur den grupp det växer upp i. Talet är ett av verktygen som gör språket synligt för andra, och tecken och skrift är andra sådana verktyg.

Skillnaden betyder något för er som föräldrar. Ett barn med språkstörning kan kommunicera mycket med blick och gester och ändå ha svårt med själva språket. I utbildningen beskrivs ordet som ett ägg med två halvor, där den ena halvan är betydelsen och den andra är etiketten, alltså ordet vi har kommit överens om. Ett barn med grav språkstörning behöver hjälp med båda halvorna, så att det vet vad en hund är och hur ordet hund låter.

Hur vanligt är språkstörning?

Språkstörning är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn. Enligt Göteborgs universitet har 5 till 8 procent av barn i förskoleåldern utvecklingsrelaterad språkstörning, oavsett om de är enspråkiga eller flerspråkiga. Ytterligare 2 till 3 procent har språkstörning tillsammans med till exempel autism eller intellektuell funktionsnedsättning, och ungefär 2 till 3 procent har en grav form som består.

Rikshandboken i barnhälsovård räknar på samma sätt med ungefär åtta procent utan känd orsak och omkring två procent med ett annat utvecklingsneurologiskt tillstånd. Det motsvarar två till tre barn i varje skolklass. Bland barn i förskoleåldern har mellan 7 och 14 procent påtagliga svårigheter med tal och språk, och de barn som har språkstörning är en del av den gruppen. Rikshandboken skriver också att språkstörning ofta missas.

Tecken på språkstörning i olika åldrar

Tecknen ser olika ut beroende på hur gammalt barnet är. Tabellen bygger på de tecken CATALISE anger som skäl att söka vård, och på Göteborgs universitets beskrivning av hur språkstörning brukar visa sig. Den är tänkt som stöd för vad ni berättar för BVC och kan inte användas för att ställa diagnos.

Rikshandboken pekar ut två tidiga milstolpar. Ett barn med typisk utveckling jollrar med stavelser vid tio månader, och vid två år bör barnet börja uttrycka sig i talat språk. Rikshandboken återger en studie där 93 procent av de barn som inte talade i tvåordsmeningar vid två år hade språksvårigheter vid skolstart. Riktmärken för antalet ord finns i Hur många ord ska en 2-åring kunna?

CATALISE påpekar att många barn med språkstörning saknar så tydliga tecken. Därför ska oro hos föräldrar eller personal alltid vägas in, och den oron är enligt CATALISE det främsta skälet till remiss. Hos skolbarn kan svårigheterna enligt CATALISE också visa sig som beteendeproblem eller nedsatt läs- och hörförståelse. Ring BVC eller elevhälsan och beskriv det ni ser.

Vad orsakar språkstörning?

Språkstörning är oftast ärftlig, enligt Göteborgs universitet. Någon i släkten kan ha börjat prata sent eller haft svårt att läsa och skriva. Tvillingstudier visar att generna spelar in, men det finns inget genetiskt test som kan ställa diagnosen, och man räknar med att flera faktorer samverkar. 1177 beskriver att det hänger ihop med hur hjärnan samordnar det barnet ser och hör med minnet och det barnet redan har lärt sig.

CATALISE listar riskfaktorer som ärftlighet för språk eller läs- och skrivsvårigheter och att vara pojke. Riskfaktorerna gäller grupper av barn och säger lite om hur ett enskilt barn kommer att utvecklas. Upprepade öroninflammationer ökar enligt CATALISE inte risken för språkstörning.

Hinder som går att göra mindre

I handledarutbildningen beskrivs flera sätt att se på språkstörning, bland annat utifrån testresultat och utifrån hur omgivningen tar emot den som avviker. Karlstadmodellen arbetar utifrån inlärningen, där språkstörning ses som hinder i inlärningen. Hindren kan ligga i perceptionen, kognitionen, motoriken, den socioemotionella utvecklingen eller den sociala miljön. Enligt föreläsningen går hinder att minska, och språkträningens uppgift är att göra det.

Hur utreds språkstörning?

De flesta barn med språkstörning fångas upp av barnhälsovården. I Sverige görs en språkscreening vid 2,5 eller 3 års ålder, enligt Göteborgs universitet. Vägen till en utredning ser ofta ut så här:

1. Ni eller BVC blir oroliga för språket. För skolbarn är elevhälsan första kontakt, enligt 1177.
2. BVC skickar en remiss till logoped. I vissa regioner kan ni själva skriva en egen remiss.
3. Logopeden pratar med er om barnets utveckling och om språksvårigheter i släkten.
4. Logopeden testar språkljud, grammatik, ordförråd och hur barnet använder språket, och tittar på barnet i lek.
5. Fysiska orsaker ska uteslutas, och vid behov skickas barnet vidare till exempelvis en hörselmottagning eller en psykolog.
6. Logopeden beskriver vilken typ av svårighet barnet har, och det leder oftast till en diagnos.

Hos de minsta barnen är det svårt att säga om svårigheterna kommer att bestå. Enligt CATALISE är en säker prognos svår att ge före tre års ålder, medan svårigheter som finns kvar efter fem år oftare blir bestående. Den svenska riktlinjegruppen bakom översättningen rekommenderar uppföljning efter sex månader. Många sena talare kommer ikapp utan stöd, och det går inte att veta i förväg vilka.

Hur ni förbereder besöket, och vad ni kan göra medan ni väntar i kön, står i Mitt barn pratar inte än.

Vad hjälper barn med språkstörning?

Göteborgs universitet rekommenderar tidiga insatser vid 2 till 3 års ålder. Insatserna ska ge barnet bättre kommunikation i vardagen och färre beteendeproblem redan nu, och förebygga senare svårigheter med språk och läsning. En sammanställning av 25 randomiserade studier som universitetet hänvisar till visade effekt av behandling för uttalssvårigheter och ordförråd. Resultaten var blandade för meningsbyggnad och svagast för språkförståelsen.

Enligt 1177 anpassar logopeden behandlingen efter barnets ålder och svårigheter, och ni lägger upp planen tillsammans. Föräldrar får råd och är med i träningen, som ofta sker i lek hemma. Det finns gruppbehandling och kurser i TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Logopeden kan också handleda personalen i förskolan eller skolan. För barn med grav språkstörning finns på några håll i landet språkförskolor och språkklasser där logopeder arbetar tillsammans med pedagoger.

Så ser Karlstadmodellen på hjälpen

Karlstadmodellen är familjecentrerad. Alla viktiga vuxna runt barnet, i familjen och i förskolan, kallas språktränare, och de tränar själva för att bli goda förebilder. I handledarutbildningen beskrivs barnet och den vuxne som två språktränare som övar på olika nivåer och lär av varandra. Modellen vill möta barn som kan förväntas få grav språkstörning så tidigt som möjligt, för att förebygga följderna.

Fyra pedagogiska principer styr träningen:

• tydliggörande, där det abstrakta görs synligt med tecken och bilder
• struktur, där helheter byggs av delar
• kontinuitet, där träningen pågår utan avbrott och i ett sammanhang
• steget före, där den vuxne känner barnets aktuella nivå och lägger sig ett litet steg över

Modellen bygger på en värdegrund om alla barns rätt att lära, använda och utveckla språk. Varje rättighet ger de vuxna en skyldighet: att tro på barnets möjligheter, att bemöta barnet som en jämlik samtalspartner och att se språkutveckling som något som pågår hela livet. I utbildningen säger man därför att det går att börja i alla åldrar. Karlstadmodellen bygger på praktisk erfarenhet och studier sedan 1978, och träningen hemma ersätter inte logopedens behandling.

Övningar ni kan göra hemma

Övningarna nedan finns i övningsbiblioteket med steg och mål. Välj efter var barnet är i sin språkutveckling och håll fast vid en eller två övningar i några veckor. Ta gärna med dem till logopeden och fråga hur de passar ihop med behandlingen.

Barnet har inga eller få ord

Svara som om är en övning för er vuxna. Ni bestämmer er för att barnets små signaler betyder något, en blick eller en fot som rör sig, och svarar som om barnet hade sagt det med ord. Delad uppmärksamhet går ut på att följa barnets blick och sätta ett kort ord på det barnet tittar på. Tecken och bildschema gör vardagen tydligare med tecken till de tio ord ni använder mest och bilder på dagens moment.

Barnet har några ord

Ordlistan är en kartläggning där ni markerar vilka ord barnet förstår, tecknar och säger, sorterade i grupper som djur och kläder. Listan visar var nästa ord kan hämtas, och förskolan kan fylla i sin egen. Klappa stavelser tar tre minuter: ni klappar varje del i korta ord som nal le och ba nan, så att barnet får med sig hela ordet.

Barnet sätter ihop ord

Vem gör vad använder foton på barnet som hoppar eller äter. Två kort läggs i ordning, först den som gör och sedan vad som görs, till exempel Tam hoppar. För det äldre barnet tränar Berätta i tre faser början, mitt och slut med bilder från en egen utflykt, tills barnet kan återge händelsen utan bilder.

Så tränar ni med Prata Pausa

Prata Pausa bygger övningsvideor som visar övningarna steg för steg, en lathund där familjen och förskolan skriver ner samma mål, och kurser för föräldrar. Allt bygger på Karlstadmodellen. Portalen öppnar snart, och ni kan skriva upp er på väntelistan redan nu.

En handledares perspektiv

Jag heter Karin Forsgård och går Karlstadmodellens handledarutbildning. Den första föreläsningen om språkstörning lämnade mig med en tanke jag ofta återvänder till. Föreläsaren beskrev språkstörning som hinder i inlärningen, och ett hinder går att göra mindre. Föräldrar kan börja arbeta med hindren i dag, medan de väntar på svar från vården.

I utbildningen pratar vi om varje barns rätt till språk, och om att varje rättighet ger oss vuxna en skyldighet. Jag har tagit med mig att skyldigheten börjar med att tro på barnets möjligheter. Ett barn med språkstörning har ofta mycket att säga, och det behöver vuxna som har lärt sig barnets sätt att säga det.

Vi kallar både barnet och den vuxne för språktränare. När en förälder börjar teckna till sitt barn tränar föräldern ett nytt språk, och barnet ser att den vuxne också övar. I föreläsningen kallades det att båda speglar varandra, tills var och en känner att den duger.

Vanliga frågor

Vad är språkstörning hos barn?

Språkstörning betyder att barnet har svårt att lära sig sitt språk i samma takt som jämnåriga, med svårigheter att förstå och uttrycka sig som påverkar vardagen. Diagnosen ställs av logoped.

Hur vanligt är språkstörning?

Enligt Göteborgs universitet har 5 till 8 procent av barn i förskoleåldern språkstörning utan känd orsak, och ytterligare 2 till 3 procent har den tillsammans med en annan diagnos. Rikshandboken räknar med två till tre barn i varje skolklass.

Vilka är de första tecknen på språkstörning?

Hos små barn kan det vara lite joller, få försök att kommunicera eller inga ord vid två år. Enligt Rikshandboken är det en varningssignal om barnet inte talar i tvåordsmeningar vid två år. Kontakta BVC om ni är oroliga.

Växer språkstörning bort?

Många sena talare kommer ikapp, och det går inte att veta i förväg vilka. Rikshandboken beskriver språkstörning som livslång, även om svårigheterna ändrar karaktär. Enligt CATALISE blir svårigheter som finns kvar efter fem år oftare bestående.

Vem utreder språkstörning?

En logoped, oftast efter remiss från BVC eller elevhälsan. I vissa regioner kan ni skriva en egen remiss till logopedmottagningen.

Kan flerspråkiga barn ha språkstörning?

Ja. Språkstörning är lika vanlig hos flerspråkiga barn, och den syns då på alla barnets språk. Ett barn som har hört för lite svenska har inte språkstörning bara för att svenskan ligger efter.

Vad kan vi göra hemma?

Svara på barnets signaler, sätt ord på det barnet tittar på och teckna de vanligaste orden. Ta med förskolan, så att barnet möter samma ord och tecken på båda ställena.

Källor

• Göteborgs universitet: Vad är språkstörning?
• 1177 Skåne: Språkstörning hos barn
• Rikshandboken i barnhälsovård: Barnets kommunikations-, språk- och talutveckling
• CATALISE på svenska, Svenska Logopedförbundet
• Karlstadmodellens handledarutbildning, modul 2 (föreläsningen Språk och språkstörning, värdegrundsföreläsningen om fem frågor om Karlstadmodellen) och modul 3 (värdegrundsföreläsningen om alla barns rätt att lära, använda och utveckla språk)