Hur många ord ska en 2-åring kunna?

Hur många ord en 2-åring ska kunna varierar mycket, men många barn har runt 50 ord eller fler vid två års ålder, och förståelsen är minst lika viktig som antalet ord barnet säger. Siffran 50 kommer tillbaka i flera källor. Den markerar ungefär när barnet börjar kombinera ord, som "mer saft" eller "pappa borta".

Den här texten går igenom hur ordförrådet brukar växa från ett till tre år, vad som räknas som ett ord och hur ni räknar orden hemma. Den visar också när det är dags att kontakta BVC och hur ni kan hjälpa barnet att få fler ord. Övningarna bygger på Karlstadmodellen, en modell för språkträning som började utvecklas i Karlstad i slutet av 1970-talet.

Siffrorna här är riktmärken. De säger hur det brukar se ut för många barn, och ert barn kan ligga under eller över utan att något är fel. Är ni oroliga räcker oron som skäl att kontakta BVC.

Hur växer ordförrådet från ett till tre år?

Ordförrådet växer sällan i jämn takt. Enligt Rikshandboken i barnhälsovård lägger en del barn till ord stadigt, medan andra står still länge och sedan får många ord på kort tid. Rikshandboken skriver därför att det är svårt att säga exakt vad ett barn ska kunna vid en viss ålder. Tabellen nedan sammanfattar vad svenska källor beskriver som vanligt.

Lägg märke till att förståelsen ligger långt före. Ett barn som säger 50 ord vid 2,5 år förväntas förstå flera hundra. Därför testar BVC både vad barnet säger och vad det förstår.

Siffrorna från CDI

I Karlstadmodellens handledarutbildning används CDI, ett formulär där föräldrar markerar vilka ord barnet förstår, tecknar eller säger. Formuläret bygger på det amerikanska MacArthur-formuläret. I den amerikanska normen från 1994 har barn i genomsnitt cirka 50 aktiva ord vid 16 månader, 225 vid 23 månader och 570 vid 30 månader. Det finns en svensk normering från 1998, och de svenska siffrorna kan skilja sig. Siffrorna är genomsnitt, och många barn ligger under dem.

Vad räknas som ett ord?

För ett litet barn är ett ord ett ljud som barnet använder på samma sätt för samma sak. "Vovve" för hund och "bä" för får räknas båda. Ett ord behöver inte låta som när en vuxen säger det. Om barnet säger "ba" varje gång det vill ha banan, och bara då, är det ett ord.

I handledarutbildningen beskrivs den tidiga ordutvecklingen i steg, efter en modell av Dore med flera från 1976. Först kommer ljud som barnet upprepar i samma situationer utan avsikt, och som den vuxne tolkar in en betydelse i. Sedan kommer protoord, ljud som är ganska konstanta och som barnet använder med avsikt, men där betydelsen kan omfatta hela situationen. Därefter kommer ord med en fast betydelse som gäller oavsett situation och person. Steget efter är när barnet börjar sätta ihop ord, den första grammatiken.

Tecken räknas också. I CDI-formuläret markerar man om barnet förstår, tecknar eller säger varje ord. Ett barn som tecknar MER och säger "mamma" har två ord. Ett ord som barnet bara förstår räknas till förståelsen.

Tidiga ord kan också betyda mer än ett vuxet ord. Samma ljud kan stå för banan, boll och båt, och betydelsen smalnar av med erfarenhet. Det hör till den vanliga utvecklingen.

Så räknar ni orden hemma

Att räkna ord i huvudet blir ofta fel, eftersom man glömmer ord som bara kommer i vissa situationer. Gör så här:

1. Ha en lapp och penna på kylskåpet i en vecka.
2. Skriv upp varje ord barnet säger eller tecknar, med en kort notering om när det kom ("bil, i vagnen").
3. Dela upp listan i grupper: djur och ljud, mat och dryck, kroppsdelar, personer, leksaker, saker som händer (äta, sova) och små ord som borta, mer och slut.
4. Skriv i en separat kolumn ord barnet förstår men inte säger.
5. Be förskolan göra samma sak under en vecka, eftersom barn ofta använder olika ord på olika ställen.

Grupperna är hämtade från CDI-formuläret. Listan visar både hur många ord barnet har och vilka sorters ord som saknas. Ta med den till BVC.

Ordförrådets bredd och djup

I handledarutbildningen skiljer man mellan ordförrådets bredd och dess djup. Bredden är hur många ord barnet har. Den växer ofta långsamt i början, under det som kallas platåstadiet, följt av en kort övergång och sedan en ordexplosion med många nya ord på kort tid. Ett barn som står still länge kan alltså vara på väg in i en snabb fas.

Djupet är vilka sorters ord barnet har och hur de hänger ihop. Utbildningen delar upp de tidiga orden i två grupper. Den ena är ord för saker och personer, som kan röra sig eller påverkas av en handling: mamma, hund, boll, mjölk. Den andra är relationsord, som säger något om hur saker förhåller sig: där, titta, borta, slut, mer, igen, sitta, gå.

Relationsorden är viktiga för att barnet ska kunna börja sätta ihop ord. "Mer" plus "saft" blir en tvåordsmening. Ett barn med 40 ord som nästan bara är namn på saker kan därför ha längre kvar till tvåordsmeningar än ett barn med 30 ord där flera är relationsord. Exemplet är vår egen illustration av principen.

Barn lär sig ord på olika sätt

Utbildningen tar också upp att barn har olika inlärningsstilar. Några barn är inriktade på fakta och lär sig många ord för saker. Andra är inriktade på samspelet och lär sig tidigt ord som används i samtal, som hej, titta och mer. Båda vägarna är vanliga, och ert barns lista kan se annorlunda ut än syskonets utan att något är fel.

Om barnet har Downs syndrom eller en annan diagnos

För barn med en diagnos som påverkar språket gäller inte de vanliga riktmärkena. CDI-föreläsningen i handledarutbildningen visar svenska siffror från en studie av 330 barn med Downs syndrom (Berglund med flera, 1998). Barnen hade i genomsnitt inga aktiva ord mellan 12 och 23 månader, 16 ord mellan 36 och 47 månader och 198 ord mellan 60 och 69 månader.

I en mindre svensk studie av 21 barn med Downs syndrom (Andersson, 2002) räknades även tecken. Där hade barnen i genomsnitt 51 ord mellan 12 och 23 månader och 469 ord mellan 36 och 47 månader. Studierna är olika stora och gjorda på olika sätt, så de går inte att jämföra rakt av. De visar ändå hur mycket som syns när tecknen räknas med.

För de här barnen är det rimligt att jämföra barnet med sig självt över tid: hur många ord fanns i våras, och hur många finns nu. Gör ordlistan en gång per termin, som i handledarutbildningen, och spara den.

Hur många ord ska en 2-åring kunna innan ni kontaktar BVC?

Kontakta BVC när ni är oroliga. Det internationella konsensusarbetet CATALISE, som Svenska Logopedförbundet har översatt till svenska, säger att oro hos dem som känner barnet bör vara det främsta skälet för remiss till logoped.

I Region Östergötlands riktlinjer för språkbedömningen vid 2,5 år skickas barnet till logoped om något av detta stämmer:

• föräldrarna uppskattar att barnet har 0 till 25 ord
• barnet sätter inte ihop två ord
• barnet förstår dåligt, till exempel inte "Lägg hunden i koppen!"
• barnet har svårt att tugga eller svälja
• föräldrarna är oroliga

Har barnet 25 till 50 ord erbjuds en ny kontroll vid tre år. Andra regioner har liknande gränser men detaljerna skiljer sig. Rikshandboken lyfter också att barn som inte använder tvåordsyttranden vid två år oftare har språksvårigheter vid skolstart.

Tecken som väger tyngre än antalet ord

CATALISE listar tecken mellan ett och två år som bör leda till kontakt: inget joller, ingen reaktion på tal eller ljud, och få eller inga försök att kommunicera. Mellan två och tre år handlar det om att barnet tar nästan ingen kontakt, inte har några ord eller att språket har gått tillbaka. Ett barn med tio ord som pekar, tittar och vill dela det det ser är i ett annat läge än ett barn med tio ord som sällan söker kontakt. Läs mer om skillnaden i Språkstörning eller autism?

Så hjälper ni barnet att få fler ord

I Karlstadmodellen lär sig barnet orden i vardagen, med familjen och förskolan som språktränare. Övningarna nedan bygger på föreläsningarna om ordutveckling och lek i handledarutbildningen, och på råd från 1177. Fler övningar för barn som ännu inte pratar finns i Mitt barn pratar inte än.

Börja på basnivån

Barn lär sig först ord på den nivå där sakerna är lättast att skilja åt, enligt den så kallade basnivåprincipen. "Stol" kommer före "möbel", och "hund" kommer före både "djur" och "pudel". Välj därför vardagens vanliga ord när ni benämner saker.

Blanda saker och små ord

Utbildningen skiljer mellan ord för saker (boll, mamma, mjölk) och små ord för hur saker förhåller sig: där, borta, mer, igen, slut. De små orden går att använda hela dagen och ger barnet ett sätt att styra det som händer. Säg "mer" innan ni häller upp mer, "borta" när maten är uppäten och "igen" när ni gör om en lek.

Gör orden till en lek

Utbildningen lyfter två skäl till att leken bär ordinlärningen: den upprepas många gånger och den är rolig, vilket ger motivation. Lägg klossar i en burk och säg ordet för varje kloss. Göm en leksak under en filt och säg "borta" och "där". Bläddra i en bok med ett tema, till exempel djur, och benämn samma bilder varje kväll.

Teckna nyckelorden

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) innebär att ni tecknar de viktigaste orden medan ni pratar. Habiliteringens forskningsgenomgång om tidiga insatser fann inga belägg för att AKK hämmar talet. Läs mer i Tecken som stöd till tal.

Upprepa och utveckla

1177 råder er att upprepa och bygga på det barnet säger. Säger barnet "mer mjölk" svarar ni "Du vill ha mer mjölk?" Rätta inte, säg i stället ordet rätt själv. Lägg er ett steg före barnet, som det heter i Karlstadmodellen, se Steget före i vardagen.

Vanliga missuppfattningar

"Pojkar pratar senare, det jämnar ut sig." I kliniska grupper är språkstörning vanligare hos pojkar, men enligt Göteborgs universitet förekommer den ungefär lika ofta hos pojkar och flickor i befolkningsstudier. Kön är inget skäl att vänta med att söka.

"Flerspråkiga barn har färre ord." Enligt Rikshandboken utvecklas flerspråkiga barn språkligt som enspråkiga. Räkna orden på alla barnets språk tillsammans.

"Ord som bara vi förstår räknas inte." Ett ljud som barnet använder på samma sätt för samma sak är ett ord, även om det inte låter som det vuxna ordet.

"Tecken räknas inte som ord." I CDI-formuläret räknas tecknade ord. Tecken visar att barnet har förstått att en form kan stå för en sak.

Så tränar ni med Prata Pausa

Prata Pausa bygger övningsvideor, en lathund där familjen och förskolan skriver ner samma mål, och kurser för föräldrar, allt enligt Karlstadmodellen. Portalen öppnar snart, och ni kan skriva upp er på väntelistan redan nu.

En handledares perspektiv

Jag heter Karin Forsgård och går Karlstadmodellens treåriga handledarutbildning. En av uppgifterna i utbildningen är att kartlägga ett barns ordförråd med CDI varje termin, både hemma och på förskolan. Formuläret delar upp orden i grupper, från ljudhärmande ord till frågeord, och för varje ord markeras om barnet förstår, tecknar eller säger det.

Föreläsningarna visar att barn med Downs syndrom som fick språkträning tidigt hade ett betydligt större ordförråd än barn som började senare. Därför är rådet att börja skriva ner orden, teckna och leka med orden redan nu, parallellt med att ni söker en bedömning.

Att ta med sig

• Vid två år kan många barn mellan 50 och flera hundra ord (1177).
• Två ord ihop brukar börja vid ett ordförråd på cirka 50 ord (Rikshandboken).
• I Östergötland remitterar BVC vid 0 till 25 ord vid 2,5 år, eller vid oro.
• Barnet förstår många fler ord än det säger, och vid 2,5 år förväntas det förstå 300 till 500.
• Ljudhärmande ord, egna ord och tecken räknas som ord.
• Skriv ner orden i en vecka, hemma och på förskolan, och ta med listan till BVC.

Vanliga frågor

Hur många ord ska en 2-åring kunna?

Enligt 1177 kan många tvååringar mellan 50 och flera hundra ord. Spridningen är stor, och förståelsen och viljan att kommunicera säger lika mycket som antalet ord.

Hur många ord ska en 1,5-åring kunna?

Källorna anger sällan en exakt siffra för 1,5 år. Rikshandboken beskriver att många barn får en ordförrådsspurt mellan 1,5 och 2 år, och i den amerikanska CDI-normen har barn i genomsnitt cirka 50 ord vid 16 månader.

Hur många ord ska en 2,5-åring kunna?

I Region Östergötland räknar BVC med minst 50 ord och förståelse av 300 till 500 ord vid 2,5 år. Färre än 25 ord är skäl för remiss till logoped.

När börjar barn sätta ihop två ord?

Ofta vid ett ordförråd på cirka 50 ord, vanligen runt två år, enligt Rikshandboken och 1177.

Räknas tecken som ord?

Ja. I CDI-formuläret markeras om barnet förstår, tecknar eller säger varje ord, och tecknade ord räknas.

Mitt barn förstår allt men säger nästan inget, ska jag oroa mig?

God förståelse är ett gott tecken, och ett barn som säger mycket lite vid två år bör ändå få en bedömning. Kontakta BVC och berätta vad barnet förstår och säger.

Hur räknar jag ordförrådet?

Skriv ner varje ord barnet säger eller tecknar under en vecka, dela upp dem i grupper och be förskolan göra samma sak.

Hur många ord ska en 3-åring kunna?

Vid tre år räknar man oftast meningar snarare än ord. Enligt 1177 använder många barn mellan två och tre år meningar med tre till sex ord och ord som jag, du och vi. I Region Östergötland remitterar BVC vid tre år om barnet inte gör meningar med tre ord, inte förstår instruktioner i två led eller är svårt att förstå även för familjen.

Har barn med Downs syndrom färre ord?

Ofta, och de vanliga riktmärkena passar inte. I en svensk studie som tas upp i Karlstadmodellens handledarutbildning hade barn med Downs syndrom i genomsnitt 16 talade ord mellan 36 och 47 månader. När tecken räknades med i en annan studie var siffran betydligt högre. Jämför barnet med sig självt över tid.

Varför står mitt barn still och får sedan många ord på en gång?

Det är ett vanligt mönster. Ordförrådet växer ofta långsamt i en första fas och sedan snabbt i en ordexplosion, som Rikshandboken förlägger till mellan 1,5 och 2 år för många barn.

Källor

• 1177: Barnets utveckling 1 till 2 år
• 1177: Barnets utveckling 2 till 3 år
• Rikshandboken i barnhälsovård: Barnets kommunikations-, språk- och talutveckling
• Region Östergötland: Språkbedömning 2,5 och 3 år
• CATALISE på svenska, Svenska Logopedförbundet
• Göteborgs universitet: Vad är språkstörning?
• Habilitering i Sverige: Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn
• Karlstadmodellens handledarutbildning, modul 3 (föreläsningar om lexikon, CDI, lek och ordövningar)